Moonrise Kingdom (2012)

 

 Regisserad av Wes Anderson

Den brådmogne scoutpojken Sam (Jared Gilman) har inga vänner. Problemflickan Suzys (Kara Hayward) föräldrar förstår henne inte. Givetvis finner de varandra och rymmer iväg tillsammans. Givetvis stöter de på både de som är för och emot deras unga kärlek och försök till äventyr. 

Jag hade aldrig tidigare sett någonting av Wes Anderson, men jag kände på mig att han skulle vara något för mig. Kanske är det hans för korta byxor?  Eller det faktum att han kommer från en så oattraktiv plats som Houston, Texas? Jag vet inte, men jag visste att jag skulle älska Moonrise Kingdom redan innan jag ens sett trailern. Handlingen är inte originell på något vis. Men sättet den berättas på har jag aldrig tidigare skådat. Anderson har en oemotståndlig approach, extraordinär stil samt ett unikt gäng skådespelarkompisar. Vi ser Bill Murray och Jason Schwartzman som representanter ur den gruppen i den här rullen, men också nya ansikten som Frances McDormand, Edward Norton och Bruce Willis. Och de båda barnen förstås. Åh, vad jag älskar dem, allihop!

Moonrise Kingdom är utan tvekan det bästa jag sett i år. Vilken otrolig känsla, vilken fantastisk humor, vilken underbar dynamik och vilket vackert filmskapande. Jag blir nästan tårögd. Aldrig förr har så många av mina bästa adjektiv används i en och samma mening, och jag menar vartenda ett av dem! Wes Anderson är kung och jag ska förevigt vara hans trogne undersåte. Jag kan förstå att man antingen avgudar honom, eller så klappar hjärtat inte alls för den här typen av filmmakeri. Jag vet vad han har fått kritik för tidigare, men kan verkligen inte se hur det här konstverket kan vara någonting annat än fulländat. Kanske hatar ni det. Kanske tackar ni mig. Personligen spelar det ingen roll, bara jag får se Moonrise Kingdom imorgon igen. Och i övermorgon. 

Jag är ännu inte så pass gammal med så mycket erfarenhet att jag kan hitta filmens influenser, eller sätta in den i någon kategori. Allt jag vet är att färgerna sprakar, att manuset är rappt och roligt och att rekvisitan är så otroligt genomtänkt att det räcker med ett av föremålen för att jag ska känna igen karaktärernas olika personligheter. Det här är med andra ord en film helt i min smak. 

För första gången sedan jag startade denna blogg ger jag en film en femma av fem möjliga. Kom ihåg detta och berätta det för era framtida barnbarn. Ge dem också Moonrise Kingdom i julklapp, de kommer att tacka er för det. 

Betyg: